Vägledning För Församlingen II.

109/314

Kritik av predikan

Det känsliga och ömtåliga sinnet hos ungdomen bedömer Guds tjänares arbete på samma sätt som föräldrarna. I många familjer gör föräldrarna gudstjänsten till föremål för kritik i hemmet, de uttrycker sin uppskattning av några få ting och fördömer de övriga. På så sätt kritiserar och ifrågasätter man Guds budskap till människorna, och gör det till föremål för lättsinne. Vilka intryck dessa vårdslösa, vanvördiga anmärkningar gör på de unga kan endast himmelens böcker uppenbara. Barnen uppfattar och förstår dessa ting mycket snabbare än föräldrarna tror. Deras moralbegrepp får en felaktig inställning, som tiden aldrig fullt kommer att ändra. Föräldrarna klagar över att deras barn är hårdhjärtade och över att det är svårt att väcka deras moraliska ansvar inför Guds krav. VFF2 207.2

Men himmelens böcker visar utan misstag den sanna orsaken. Föräldrarna var oomvända. De levde inte i harmoni med himmelen eller med himmelens uppdrag. Deras låga uppfattning om predikoämbetets och helgedomens helgd kom fram i deras uppfostran av barnen. Frågan är, om någon som länge utsatts för detta fördärvliga inflytande i hemmet, någonsin kommer att känna vördnad för och uppskatta gudstjänsten och de medel Gud använder för själars frälsning. Ni skulle tala om dessa ting med vördnad och på ett passande sätt så att alla som ni umgås med förstår att ni betraktar det budskap som Guds tjänare frambär vara ett budskap till er från Gud själv. VFF2 208.1

Föräldrar, var försiktiga vad slags exempel och tankar ni ger era barn. Deras sinnen är lätt mottagliga och de tar lätt intryck. Vad angår gudstjänsten, om talaren hareujel, undvik att nämna det. Tala endast om det goda han gör, om de goda tankar han framställde, som ni bör betrakta som uttalade av ett Guds redskap. Man kan lätt se varför barnen tar så litet intryck av Guds ords förkunnelse och varför de har så ringa vördnad för Guds hus. De har fått en felaktig fostran i detta avseende. Föräldrarna behövde dagligen umgås med Gud. Deras egna tankar behövde förfinas och förädlas. Deras läppar behövde beröras av det levande kolet från altaret. Då skulle deras vanor; deras sätt att uppträda hemma göra ett gott in tryck på deras barns sinne och karaktär. Deras religiösa standard skulle höjas. Sådana föräldrar utför ett stort verk för Gud. I deras hem finns mindre världslighet och sinnlighet och mer förfining och plikttrohet. Livet blir fyllt av heligt allvar och ingenting som hör samman med gudstjänst och tillbedjan betraktas som alldagligt. VFF2 208.2