Den stora striden

Slöjan dras undan

Under det att de kämpande sänder sina böner upp till Gud tycks det som om den slöja som döljer den osynliga världen för dem dras åt sidan. Himmelen glöder av den eviga dagens morgonrodnad som bryter fram. Liksom änglasång ljuder dessa ord för deras öron: “Håll ut i tro! Hjälpen kommer!” Kristus, den mäktige segerherren, sträcker fram en evig, härlighetskrona mot sina trötta stridsmän. Hans röst ljuder från de öppna portarna: “Se jag är med er, frukta inte! Jag känner era svårigheter. Jag har burit era sorger. Ni kämpar inte med okända fiender. Jag har kämpat kampen för er. I mitt namn skall ni mer än segra.” DSS 604.1

Frälsaren kommer att sända hjälp just när vi mest behöver den. Vägen till himmelen är helgad av hans fotspår. Varje törne som sårar vår fot har sårat hans. Varje kors som vi måste bära, har han burit före oss. Herren tillåter strid för att bereda oss för fred. Prövningens tid är fruktansvärd för Guds folk, men den är också en tid för varje sann troende att blicka uppåt och genom tron kunna se löftets båge omge honom. DSS 604.2

“Herrens förlossade skola vända tillbaka och komma till Sion med jubel; evig glädje skall kröna deras huvuden, fröjd och glädje skola de undfå, sorg och suckan skola fly bort. Jag, jag är den som tröstar eder. Vem är då du, att du fruktar för dödliga människor, för människobarn som bliva såsom torrt gräs? Och därvid förgäter du Herren, som har skapat dig, . . . Ja, beständigt, dagen igenom, förskräckes du för förtryckarens vrede, såsom stode han just redo till att fördärva. Men vad bliver väl av förtryckarens vrede? Snart skall den fjättrade lösas ur sitt tvång; han skall icke dö och hemfalla åt graven, ej heller skall han lida brist på blod. Ty jag är Herren, din Gud, han som rör upp havet, så att dess böljor brusa, han vilkens namn är Herren Sebaot; och jag har lagt mina ord i din mun och övertäckt dig med min hands skugga.” — Jes. 51: 11-16. DSS 604.3

“Därför må du höra detta, du arma, som är drucken, fastän icke av vin: Så säger Herren, som är din Herre, och din Gud, som utför sitt folks sak: Se, jag tager bort ur din hand berusningens bägare; av min vredes kalk skall du ej vidare dricka. Och jag sätter den i dina plågares hand, deras som sade till dig: ‘Fall ned, så att vi få gå fram över dig’; och så nödgades du göra din rygg likasom till en mark och till en gata för dem som gingo där fram.” Verserna 21-23. DSS 605.1

Gud som sett ned genom tiderna, har sett också den nödens tid som hans folk skulle gå in i, när jordens makter samlar sig mot dem. Liksom fångar i landsflykt fruktar de döden genom hunger eller våld. Men den Helige i himmelen, som delade Röda Havet för israeliterna, skall uppenbara sin stora makt och göra slut på fångenskapen. “Dessa, säger Herren Sebaot, skall jag hava såsom min egendom på den dag, då jag utför mitt verk; och jag skall skona dem, såsom en fader skonar sin son, som tjänar honom.” — Mal. 3: 17. Om Kristi trofasta vittnens blod skulle bli utgjutet vid denna tidpunkt, skulle det inte som martyrernas blod, bli en säd som inbringade åt Gud en rik skörd. Deras trohet skulle inte bli ett vittnesbörd för att överbevisa andra om sanningen. Människors förhärdade sinnen har då trängt barmhärtighetens vågor tillbaka, så att de inte mer kommer igen. Om de rättfärdiga nu bleve överlämnade åt sina fiender, skulle mörkrets furste triumfera. Psalmisten säger: “Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll.” — Ps. 27: 5. Kristus har sagt: “Välan då, mitt folk, gå in i dina kamrar och stäng dörren om dig; göm dig ett litet ögonblick, till dess vreden har gått förbi. Ty se, Herren träder ut ur sin boning for att hemsöka jordens inbyggare för deras missgärning.” — Jes. 26: 20, 21. Deras befrielse kommer att bli härlig som tåligt har väntat på hans ankomst och vilkas namn är skrivna i Livets Bok. DSS 605.2