Den stora striden

Kapitel 34—Främmande röster

Vilka är egentligen de andar som människor kontaktar för att få information om sin framtid, och rådgör med för att fatta beslut? Vem döljer sig bakom knackningar, bord som ger meddelanden, hemlighetsfulla röster som säger sig vara anhöriga avlidnas andar och andra besvärjelser? Varför blir de som sysslar med sådant så övertygade? Finns det möjlighet att skydda sig från detta bedrägeri och komma ur det?
De heliga änglarnas tjänst, som den framställs i Bibeln, är en tröstande och dyrbar sanning för varje Kristi efterföljare. Men Bibelns lära i detta avseende har blivit förmörkad och förvrängd på grund av den populära teologins villoläror. Läran om medfödd odödlighet, som först hämtades från den hedniska filosofin och under det stora avfallets mörker inlemmades i den kristna tron, har förvrängt den sanning som Bibeln så tydligt lär, att “de döda veta alls intet”. Många tror att de “tjänsteandar, som sändas ut till tjänst för deras skull som skola få frälsning till arvedel” är döda människors andar. Och detta trots Bibelns tydliga uttalande om heliga änglars existens och deras samband med människosläktets historia, innan ännu någon människa hade dött. DSS 528.1

Läran om människans medvetenhet i döden och framförallt tron på att de dödas andar vänder tillbaka för att tjäna de levande, har berett vägen för vår tids spiritism. Om de döda får tillträde till Gud och de heliga änglarna och om de har fått förmånen av en kunskap som långt övergår den de tidigare hade, varför skulle de då inte komma tillbaka till jorden för att upplysa och undervisa de levande? Om de dödas andar kretsar omkring sina vänner på jorden, såsom den populära teologin hävdar, varför skulle de då inte ha tillåtelse att sätta sig i förbindelse med dem för att varna dem mot det onda eller trösta dem i sorgen? Hur kan de som tror på människans medvetenhet i döden, förkasta det som kommer till dem som gudomligt ljus, förmedlat av förhärligade andar? Här är en kanal som betraktas som helig och som Satan utnyttjar för att nå sina mål. De fallna änglar som gör hans vilja, framställer sig som budbärare från andevärlden. Under det att de ger sig ut för att sätta de levande i förbindelse med de döda, utövar ondskans furste sitt demoniska inflytande över dem. DSS 528.2

Han har makt att framställa sig för människorna i en skepnad som liknar deras döda vänner. Denna likhet är fullkomlig. Den välkända blicken, orden och tonfallet återges förbluffande exakt. Många tröstas när de hör att deras kära åtnjuter himmelens salighet. Utan någon som helst misstanke om fara lyssnar de till “villoandar och till onda andars läror”. DSS 529.1

När de blivit förledda till att tro att de döda verkligen kommer tillbaka för att samtala med de levande, får Satan dem som gick oförberedda i graven, att visa sig. De påstår att de är lyckliga i himmelen och att de till och med är anförtrodda höga befattningar där. På detta sätt sprids villfarelsen vida omkring, att det inte föreligger någon skillnad mellan de rättfärdiga och de ogudaktiga. Dessa som ger sig ut för att vara gäster från andevärlden, ger då och då varningar och förmaningar som visar sig vara riktiga. När de så har vunnit tilltro, förkunnar de läror som direkt undergräver tron på Bibeln. Under ett skenbart stort intresse för sina jordiska vänners välfärd smyger de farliga villfarelser in i deras sinnen. Förhållandet att de delvis talar sanning och ibland kan förutse framtida händelser, ger deras uttalanden en prägel av trovärdighet. Massorna tar emot deras falska undervisning lika villigt och tror dem lika obetingat, som om det gällt de heligaste sanningarna i Bibeln. Guds lag åsidosätts. nådens Ande hånas och förbundets blod ringaktas. Andarna förnekar Kristi gudom och ställer till och med Skaparen på samma nivå som de själva. Under ny förklädnad för sålunda den store upprorsmakaren alltjämt sin strid mot Gud, den strid som började i himmelen och som under nästan 6.000 år har fortsatt på jorden. Många förklarar de spiritistiska manifestationerna genom att påstå, att det bara är fråga om bedrägeri och teaterkonster från mediets sida. Men även om det är sant att bedrägeri ofta utges för att vara uppenbarelser från andevärlden, så har man också sett uppseendeväckande uttryck för övernaturliga krafter. De mystiska knackningar med vilka vår tids spiritism började, berodde inte på mänsklig konst eller list utan var ett direkt verk av onda änglar, som därmed införde en av de mest verksamma, själsförödande villfarelserna. Många anser till att börja med att spiritismen bara är ett mänskligt bedrägeri. När de sedan ställs ansikte mot ansikte med uppenbarelser som de måste betrakta som övernaturliga, blir de bedragna, i det att de tror att det är ett utslag av Guds stora kraft. DSS 529.2