Den stora striden

233/347

Första steget mot förlikning

Omvändelsen och helgelsen avser att förlika människorna med Gud genom att föra dem i överensstämmelse med grundprinciperna i hans lag. Människan blev i begynnelsen skapad till Guds avbild. Adam var fullkomligt i harmoni med Guds lags väsen. Rättfärdighetens principer fanns skrivna i hans sinne. Men synden skilde honom från hans Skapare. Han återspeglade inte längre Guds avbild. Hans sinne stod i strid med Guds lags principer. “Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det.” — Rom. 8: 7. Men “så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son”, för att människorna skulle förlikas med Gud. Genom Kristi förtjänst kan människan åter komma i harmoni med sin Skapare. Sinnet måste bli förnyat genom gudomlig nåd. Det måste få ett nytt liv ifrån höjden. Denna förändring är den nya födelsen. Utan den säger Jesus “kan hon icke få se Guds rike”. Det första steget i förlikningen med Gud är överbevisning om synd. “Synd är överträdelse av lagen.” ” Vad som kommer genom lagen är kännedom om synden.” — 1 Joh. 3: 4; Rom. 3: 20. För att kunna inse sin skuld måste syndaren pröva sin karaktär med Guds stora rättsnorm för rättfärdighet. Den är en spegel som uppenbarar den fullkomliga karaktärens rättfärdighet och gör det möjligt för honom att se bristerna i sin egen. DSS 449.1

Lagen visar en person hans synder, men den ger ingen hjälp. Samtidigt som den lovar den lydige liv, förklarar den att död kommer att bli överträdarens lott. Endast Kristi evangelium kan befria honom från syndens fördömelse och straff. Han måste omvända sig till Gud, eftersom det är hans lag som han har överträtt och han måste tro på Kristus som är hans försoningsoffer. Därigenom får han förlåtelse för sina synder i det förgångna och får del av den gudomliga naturen. Han är ett Guds barn och han har fått barnaskapets ande. I denna ropar han: “Abba! Fader!” DSS 449.2

Har han nu frihet att överträda Guds lag? Paulus säger: “Göra vi då vad lag är om intet genom tron? Bort det! Vi göra tvärtom lag gällande.” “Vi som hava dött från synden, huru skulle vi ännu kunna leva i den?” Och Johannes förklarar: “Däri består kärleken till Gud, att vi hålla hans bud; och hans bud äro icke tunga.” — Rom. 3: 31; 6: 2; 1 Joh. 5: 3. I den nya födelsen kommer sinnet i överensstämmelse med Gud därför att det förs i överensstämmelse med hans lag. När denna anmärkningsvärda förändring har ägt rum hos syndaren, har han övergått ifrån döden till livet, från synd till ett helgat liv, från överträdelse och trots till lydnad och trohet. Det gamla livet i opposition mot Gud är förbi, det nya livet i förlikning, tro och kärlek har börjat. Då kommer “lagens krav” att “uppfyllas i oss”, “som vandra icke efter köttet, utan efter Anden.” (Rom. 8: 4.) Och själens språk kommer att bli: “Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.” — Ps. 119: 97. DSS 449.3

“Herrens lag är utan brist och vederkvicker själen.” — Ps.19: 8. Utan lagen har människan inte något riktigt begrepp om Guds renhet och helighet eller om sin egen skuld och orenhet. Vi har inte någon verklig överbevisning om synd och känner inget behov av omvändelse. Eftersom vi inte inser vårt hopplösa tillstånd som överträdare av Guds lag, inser vi inte heller vårt behov av Kristi försoningsblod. Vi tar emot frälsningens hopp utan att det har skett en genomgripande sinnesändring eller en reform i vårt liv. Därför är de ytliga omvändelserna så många. Stora skaror som aldrig blivit förenade med Kristus sluter sig till församlingen. DSS 450.1

Felaktiga uppfattningar om rättfärdiggörelse som beror på att man ringaktat eller förkastat den gudomliga lagen, intar en framträdande plats i vår tids religiösa rörelser. Dessa teorier är doktrinärt falska och farliga i sina praktiska resultat. Också förhållandet att de i allmänhet blir godtagna, gör det dubbelt nödvändigt att alla har en klar förstålelse av vad Bibeln lär om detta. DSS 450.2

Sann helgelse är en biblisk lära. Aposteln Paulus förklarar i sitt brev till församlingen i Tessalonika: “Detta är Guds vilja, detta som hör till eder helgelse.” Han beder: “Men fridens Gud själv helge eder till hela eder varelse.” — 1 Tess. 4: 3; 5: 23. Bibeln lär klart vad helgelse är och hur man tillägnar sig den. Frälsaren bad för sina lärjungar: “Helga dem i sanningen; ditt ord är sanning.” — Joh. 17: 17. Och Paulus hävdar att de troende skall vara “helgade i den helige Ande.” (Rom. 15:16.) Vad är den helige Andes verk? Jesus sade till sina lärjungar: “Men när han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen.” — Joh. 16: 13. Psalmisten säger: “Din lag är sanning.” Genom Guds ord och hans Ande har de stora rättfärdighetens principer som finns i hans lag, avslöjats för människorna. Eftersom Guds lag är “helig och rättfärdig och god” ett uttryck för den gudomliga fullkomligheten, följer därav att en karaktär som formas genom lydnad för lagen kommer att bli helig. Kristus är ett fullkomligt exempel på ett sådant liv. Han säger: “Jag har hållit min Faders bud.” “Eftersom jag alltid gör, vad honom behagar.” — Joh. 15: 10; 8: 29. Kristi efterföljare skall bli lika honom. De skall genom Guds nåd utveckla en karaktär som överensstämmer med principerna i hans heliga lag. Detta är biblisk helgelse. DSS 450.3