FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

458/511

RENADE TEMPLET

När Nehemja kom tillbaka från Persien fick han höra om hur fräckt man hade kränkt det som är heligt. Han genomförde genast åtgärder för att driva ut inkräktaren. ”Jag tog mycket illa vid mig”, förklarar han, ”och lät kasta ut allt Tobias bohag ur rummet. Därefter befallde jag att rummen skulle renas, och ställde sedan åter in kärlen där i Guds hus, och matoffret och rökelsen” (Neh. 10:8, 9). FMM 454.1

Det var inte bara templet som hade vanhelgats, utan offergåvorna hade också använts på ett felaktigt sätt. Detta hade bidragit till att motverka folkets frikostighet. De hade förlorat sin iver och glöd och var ovilliga att ge sitt tionde. Skattkamrarna i Herrens hus blev inte tillräckligt fyllda. Många av sångarna och andra som var sysselsatta i tempeltjänsten hade lämnat Guds verk för att arbeta någon annanstans, eftersom de inte fick tillräckligt underhåll. FMM 454.2

Nehemja började arbeta på att rätta till dessa missförhållanden. Han samlade dem som hade lämnat tjänsten i Herrens hus. Han ”hämtade tillbaka dem och lät dem inställa sig på sina platser”. Detta ingav folket förtroende, och ”hela Juda förde fram sitt tionde av säd, vin och olja”. Män som ”betraktades som pålitliga . skulle nu ha hand om utdelningen åt sina bröder” (Neh. 13:11-13). De utsågs till att förvalta förrådshusen. FMM 454.3

En annan följd av umgänget med avgudadyrkare var att människor hade blivit likgiltiga för sabbaten. Den var det tecken som skilde israeliterna från alla andra folk, eftersom den visade att de tillbad den sanne Guden. Nehemja upptäckte att hedniska köpmän och handlare från den omgivande trakten hade kommit till Jerusalem och lockat många av israeliterna till att handla på sabbaten. FMM 454.4

Det fanns somliga som inte kunde övertalas att överge sina grundsatser. Däremot fanns det andra som överträdde dem, och de förenade sig med hedningarna i sina ansträngningar att övervinna de mer plikttrognas samvetsbetänkligheter. Många vågade öppet vanhelga sabbaten. FMM 454.5

”Vid samma tid”, skriver Nehemja, ”såg jag i Juda hur man trampade vinpressarna på sabbaten och tog hem säd som man lastade på åsnor, likaså vin, druvor och fikon och allt möjligt som kunde bäras och förde det till Jerusalem på sabbatsdagen ... Tyrierna som vistades där förde in fisk och alla slags varor och sålde dem på sabbaten till judarna och i Jerusalem” (Neh. 13:15, 16). FMM 454.6