FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

LYSSNADE MED VÖRDNAD

”Och hela folket lyssnade till lagboken” (Neh. 8:3). De lyssnade, uppmärksamt och med vördnad, till den Allrahögstes Ord. Medan lagboken förklarades blev de övertygade om sin skuld, och de sörjde över sina överträdelser. Men den här dagen var en högtidsdag, en glädjens dag, en helig sammankomst, en dag som Herren hade befallt folket att fira med fröjd och glädje. Med tanke på detta bad man dem att hålla tillbaka sin sorg och glädjas på grund av Guds stora barmhärtighet mot dem. FMM 449.1

”Denna dag är helgad åt HERREN er Gud”, sa Nehemja. ”Sörj inte, gråt inte. . Gå och ät er bästa mat och drick ert sötaste vin. Och skicka gåvor av mat till dem som inte har något färdigt, för denna dag är helgad åt vår Gud. Var inte bedrövade, för glädje i HERREN är er styrka” (Neh. 8:9, 10). FMM 449.2

Förmiddagen ägnades åt gudstjänst. Resten av dagen tillbringade folket tiden med att tacksamt berätta om Guds välsignelser och glädjas över de frikostiga gåvor som han försett dem med. Mat sändes också till de fattiga som inte hade något att laga till. Det rådde stor glädje eftersom lagens ord hade lästs upp och blivit förstådda. FMM 449.3

Nästa dag fortsatte man att föreläsa och förklara Guds lag. Vid den utsatta tiden - på den tionde dagen i sjunde månaden - genomförde man försoningsdagens högtidliga gudstjänster i enlighet med Guds befallning. FMM 449.4

Från den femtonde till den tjugoandra dagen i samma månad firade folket och dess ledare än en gång lövhyddohögtiden. Den utropades ”i alla deras städer och i Jerusalem: ’Gå ut på bergen och hämta löv av olivträd, planterade eller vilda, och löv av myrten, palmer och andra lummiga träd, och gör lövhyddor som det är skrivet.’ Då gick folket ut och hämtade kvistar och gjorde hyddor, var och en på sitt tak och sina gårdar, likaså på gårdarna vid Guds hus . Och glädjen var mycket stor. Esra läste ur Guds lagbok varje dag, från första dagen till den sista” (Neh. 8:15-18). FMM 449.5

När människorna dag efter dag lyssnade till lagens ord blev de övertygade om sitt folks synder under tidigare generationer. De såg att det var på grund av att de gått bort från Gud som han dragit tillbaka sin skyddande omsorg från dem, och därför hade Abrahams barn skingrats i främmande länder. De beslöt sig för att söka hans nåd och att ge ett högtidligt löfte om att vandra efter hans bud. Innan de började den högtidliga gudstjänsten som hölls på andra dagen efter lövhyddohögtidens avslutning, avskilde de sig från främlingarna bland dem. FMM 449.6