FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

STOR GLÄDJE

Nyheterna om denna kungörelse nådde kungarikets mest avlägsna områden, och glädjen var stor bland Israels barn i förskingringen. Precis som Daniel hade många studerat profetiorna, och de hade sökt Gud på grund av |559 hans löfte om att han skulle gripa in för Israels skull. Nu blev deras böner besvarade, och med glädje i sina hjärtan kunde de gemensamt stämma in i denna sång: FMM 377.1

”När HERREN lät Sions fångar komma åter,
då var det som om vi drömde.
Då fylldes vår mun med skratt och vår tunga med jubel,
då sade man bland folken: ’HERREN har gjort stora ting med dem!’
Ja, HERREN har gjort stora ting med oss, och vi är glada” FMM 377.2

(Ps. 126:1-3).

”Huvudmännen för Juda och Benjamins familjer samt prästerna och leviterna, alla de vilkas sinne Gud hade påverkat” - tillsammans var de cirka femtiotusen personer från judarna i länderna dit de förts i fångenskap. De utgjorde den ansenliga kvarleva som bestämde sig för att utnyttja det underbara tillfället som erbjöds dem ”att ge sig av för att bygga upp HERRENS hus i Jerusalem”. FMM 377.3

Deras vänner tillät dem inte att gå tomhänta. ”Och alla deras grannar hjälpte dem med silverkärl, guld, gods och boskap och dyrbara gåvor.” Till dessa och många andra frivilliga gåvor lades ”de föremål som hade tillhört HERRENS hus ... Koresh, kungen av Persien, överlämnade dem åt skattmästaren Mitredat ... Antalet guldkärl och silverkärl var tillsammans 5 400”. De skulle användas i det tempel som skulle återuppbyggas (Esra 1:5-11). FMM 377.4

Ansvaret att vara ståthållare över gruppen som återvände till Judeen lade Koresh på Serubbabel (också känd som Sheshbassar), en ättling till kung David. Översteprästen Josua följde med honom. Den långa resan tvärs igenom de obebodda öknarna skedde i säkerhet, och den lyckliga gruppen var tacksam mot Gud för hans många välgärningar. FMM 377.5