FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

BUDSKAP TILL DE BORTFÖRDA

Genom skrivna meddelanden uppmanades också de tillfångatagna att inte låta sig förledas till att tro att deras befrielse var nära. ”Låt er inte luras av de profeter som finns bland er, inte heller av era spåmän”, förmanade han (Jer. 29:8). I det sammanhanget nämndes också Herrens avsikt att återupprätta Israel vid slutet av den sjuttioåriga fångenskapen. Detta hade förutsagts av hans budbärare. FMM 299.1

Det var med öm medkänsla som Gud underrättade sitt tillfångatagna folk om sina planer för Israel. Han visste att om de falska profeterna lyckades övertyga dem om att hoppas på en snar befrielse skulle deras situation i Babylon bli mycket svår. En demonstration eller ett uppror av något slag från deras sida skulle väcka de kaldeiska myndigheternas vaksamhet och hårdhet. Detta skulle leda till ytterligare begränsningar av deras frihet. Resultatet skulle bli lidande och olycka. FMM 299.2

Gud önskade att de skulle underkasta sig sitt öde i tysthet och göra sin träldom så behaglig som möjligt. Hans råd till dem var: ”Bygg hus och bo i dem, plantera trädgårdar och ät deras frukt ... Och sök den stads bästa dit jag har fört er i fångenskap och be för den till HERREN. När det går väl för den, går det också väl för er” (Jer. 29:5-7). FMM 299.3

Bland de falska profeterna i Babylon fanns det två män som gjorde anspråk på att vara heliga, men som levde omoraliskt. Jeremia hade fördömt dessa mäns onda gärningar och hade varnat dem för den fara de befann sig i. Eftersom de var ursinniga över tillrättavisningen försökte de motarbeta den sanne profetens arbete. De ville uppegga folket till att inte tro på hans ord och att handla emot Guds råd att de skulle underkasta sig Babylons kung. Genom Jeremia intygade Herren att dessa falska profeter skulle överlämnas i händerna på Nebukadnessar och dödas inför hans ögon. Inte långt efteråt gick denna förutsägelse bokstavligen i uppfyllelse. FMM 299.4