FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

FÖRBEREDDE ETT GOTT LAND

”Med stor kraft och stark hand” förde Gud sitt utvalda folk ut ur Egyptens land (2 Mos. 32:11). ”Han sände Mose, sin tjänare, och Aron som han utvalt. De gjorde hans tecken bland dem och under i Hams land.” ”Han talade strängt till Röda havet och det blev torrt, han förde dem genom djupen som i en öken” (Ps. 105:26, 27; 106:9). Han befriade dem från slaveriet så att han kunde föra dem till ett gott land. I sitt förutseende hade han berett det landet åt dem som en plats där de kunde vara trygga från sina fiender. Han ville föra dem till sig och innesluta dem i sina eviga armar. Som tack för hans godhet och barmhärtighet skulle de prisa hans namn och göra det stort på jorden. FMM 12.1

”För HERRENS del är hans folk, Jakob är hans arvedels lott. Han fann honom i öknens land, i ödslig, tjutande ödemark. Han omslöt honom och tog honom i sin vård, han bevarade honom som sin ögonsten. Som en örn väcker upp sitt bo och svävar över sina ungar, så bredde han ut sina vingar och tog emot honom och bar honom på sina fjädrar. Endast HERREN ledde honom, ingen främmande gud vid hans sida” (5 Mos. 32:9-12). FMM 12.2

På så sätt förde han israeliterna till sig för att de skulle vistas under den Allsmäktiges skugga. På ett underbart sätt blev de bevarade från farorna under vandringen genom öknen, och till slut fick de bosätta sig i löftets land som en gynnad nation. FMM 12.3

Med hjälp av en liknelse berättar Jesaja på ett gripande sätt historien om Israels kallelse och utbildning till att vara Herrens sändebud och bära rik frukt i alla slags goda gärningar: FMM 12.4

”Nu vill jag sjunga om min älskade, min älskades sång om hans vingård: Min älskade hade en vingård på en bördig bergskulle. Han grävde upp den och rensade den från stenar och planterade där ädla vinstockar. Han byggde ett vakttorn mitt i den och högg ut ett presskar. Sedan väntade han att den skulle bära äkta druvor” (Jes. 5:1, 2). FMM 12.5

Genom detta utvalda folk hade Gud för avsikt att välsigna hela mänskligheten. ”Herren Sebaots vingård”, förklarade profeten, ”är Israels hus och Juda folk hans älsklingsplantering” (Jes. 5:7). FMM 12.6

Till detta folk hade Gud anförtrott det som han hade talat. Hans lag innehåller sanningens eviga principer, rättfärdighet och renhet. Den omslöt dem som ett stängsel. Att lyda dessa principer skulle vara deras skydd, för det skulle hindra dem från att förstöra sig själva genom syndiga vanor. Och som tornet i vingården placerade Gud sitt heliga tempel mitt i landet. FMM 12.7