FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

KAPITEL 3—RIKEDOM OCH STOLTHET

Så länge Salomo upphöjde himlens lag var Gud med honom och gav honom vishet att härska över Israel med opartiskhet och barmhärtighet. I början, då han fick rikedom och världslig ära, förblev han ödmjuk, och hans inflytande sträckte sig vida omkring. ”Salomo regerade över alla riken från floden [Eufrat] till filisteernas land och ända ner till Egyptens gräns.” ”Han hade fred på alla sidor runt omkring så att Juda och Israel bodde i trygghet, var och en under sin vinstock och sitt fikonträd ... så länge Salomo levde” (1 Kung. 4:21, 24, 25). FMM 35.1

Men efter en löftesrik början förmörkades hans liv av avfall. Historien berättar ett dystert faktum. Salomo hade blivit kallad Jedidja, ”Herrens älskade” (2 Sam. 12:25, fotnot). Han hade blivit ärad av Gud med tecken på gudomlig ynnest som var så utomordentliga, att hans vishet och rättrådighet vann honom världsvitt rykte. Han som hade lett andra till att ära Israels Gud vände sig från tillbedjan av Herren och böjde i stället knä för hedningarnas avgudar. FMM 35.2

Hundratals år innan Salomo kom på tronen hade Herren förutsett farorna som skulle omge dem som skulle bli valda till härskare över Israel. Därför hade han gett Mose instruktioner till deras vägledning. Han hade föreskrivit att den som skulle sitta på Israels tron skulle ”låta göra åt sig en avskrift” av HERRENS stadgar ”enligt den bokrulle som finns hos de levitiska prästerna. Den ska han ha hos sig”, sa Herren, ”och läsa i den i alla sina livsdagar, så att han lär att frukta HERREN sin Gud och ger akt på alla ord i denna lag och dessa stadgar och följer dem. Då ska hans hjärta inte förhäva sig över hans bröder eller vika av ifrån buden, varken åt höger eller åt vänster, och då ska han och hans söner regera länge i Israel” (5 Mos. 17:18-20). FMM 35.3

I samband med denna instruktion förmanade Herren särskilt den som kunde bli utnämnd till kung att inte ”skaffa sig många hustrur, för att hans hjärta inte ska avfalla, och han ska inte skaffa sig mycket silver och guld” (5 Mos. 17:17). FMM 36.1