FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

STÄRKTE PROFETSKOLORNA

Så länge Elisha kunde färdas runt i Israels rike fortsatte han att visa ett aktivt intresse för att bygga upp profetskolorna. Var han än befann sig var Gud med honom och lade orden i hans mun och gav honom kraft att utföra under. Vid ett tillfälle sa profetlärjungarna till Elisha: ”Rummet där vi sitter inför dig är för trångt för oss. Så låt oss gå till Jordan och hämta varsin timmerstock därifrån, så kan vi där bygga oss ett annat hus där vi kan vara” (2 Kung. 6:1, 2). Elisha följde med dem till Jordan. Han uppmuntrade dem genom sin närvaro, gav dem instruktioner och utförde till och med ett underverk för att hjälpa dem i deras arbete. FMM 177.4

Men ”medan en av dem höll på att fälla ett träd, föll yxjärnet i vattnet. Då skrek han till och sade: ’O, min herre! Yxan var lånad.’ Gudsmannen frågade: ’Var föll den i?’ Han visade honom stället. Elisha högg då av ett stycke trä och kastade i det just där yxan fallit i vattnet och fick järnet att flyta upp. Sedan sade han: ’Ta nu upp det.’ Då räckte mannen ut handen och tog det” (2 Kung. 6:5-7). FMM 177.5

Hans tjänst hade fått så stora resultat och hans inflytande hade nått så långt, att även den unge kung Joash satte värde på det Elisha hade gjort. Trots att han var avgudadyrkare och bara hade liten respekt för Gud insåg han att Elisha var en far i Israel. Han erkände att Elishas närvaro bland dem var av större värde i en orostid än att ha en armé med hästar och vagnar. Guds Ord berättar: ”När Elisha låg sjuk i den sjukdom som han dog av, kom Israels kung Joash ner till honom. Han satte sig gråtande hos honom och sade: ’Min far, min far! Du som för Israel är både vagnar och ryttare!’ ” (2 Kung. 13:14). FMM 177.6

För många bekymrade människor i behov av hjälp hade profeten spelat rollen som en vis far som visat medkänsla. I det här fallet vände han sig inte bort från den gudlöse unge mannen som stod framför honom och som var så ovärdig den ansvarsfulla ställning han innehade, och som nu var i så stort behov av råd. I sin nåd gav Gud kungen ett tillfälle att sona misstag från det förflutna och att ge sitt rike en fördelaktigare ställning. Den arameiska fienden, som nu höll området öster om Jordan ockuperat, måste drivas tillbaka. Än en gång måste Guds kraft uppenbaras till förmån för det felande Israel. FMM 177.7

Den döende profeten bad kungen: ”Hämta en båge och pilar!” Joash lydde. Sedan sa profeten: ” ’Grip bågen med din hand!’ När han hade gjort det, lade Elisha sina händer på kungens händer. Sedan sade han: ’Öppna fönstret mot öster!’ ” - mot städerna på andra sidan Jordan som nu tillhörde arameerna. När kungen hade öppnat det gallerförsedda fönstret bad Elisha honom att skjuta. När pilen flög iväg på sin färd inspirerades profeten att säga: ”En HERRENS segerpil, en segerpil mot Aram! Du ska slå arameerna vid Afek så att de förgås.” FMM 178.1

Nu prövade profeten kungens tro. Han bad Joash att ta upp pilarna och sa: ”Slå på jorden!” Tre gånger slog kungen mot jorden, sedan slutade han. ”Du skulle ha slagit fem eller sex gånger”, utbrast Elisha förfärad, ”för då hade du slagit arameerna och gjort slut på dem. Nu kommer du bara att slå arameerna tre gånger” (2 Kung. 13:15-19). FMM 178.2