Genom Vatten Och Eld

62/340

Inga Gränser

Församlingens ledare i Judéen fick höra att Petrus hade besökt ett icke-ju- diskt hem och förkunnat evangeliet för dem som hade samlats där. Då blev de överraskade och arga. De ansåg att det var övermodigt att handla på det sättet, och de var rädda för att det skulle få en effekt som skulle motverka apostelns egen undervisning. Nästa gång de träffade Petrus kritiserade de honom skarpt och sa: ”Du har varit inne hos oomskurna män och ätit med dem!” (Apg. 11:3). GVoe 112.5

Petrus beskrev öppet alltsammans för dem. Han berättade om hur han hade upplevt synen. Han hävdade att den hade sagt till honom att han inte längre skulle ta hänsyn till de ceremoniella gränserna mellan omskurna och icke omskurna människor. Han skulle inte heller anse att folken som inte var judar var orena. Han berättade om befallningen som han hade fått om att han skulle besöka dessa människor som inte var judar. Han talade om hur budbärarna hade kommit till honom och hur han hade rest till Caesarea. Sedan beskrev han mötet hos Cornelius. Han berättade om det viktigaste som han hade sagt i sitt samtal med den romerske officeren, och hur officeren hade berättat för honom om synen som han hade fått och hur den hade uppmanat honom att sända bud efter Petrus. GVoe 113.1

”Och när jag började tala”, sa Petrus, ”föll den helige Ande över dem, så som han föll över oss under den första tiden. Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni ska bli döpta i den helige Ande. Om nu Gud gav dem samma gåva som han gav oss när vi kom till tro på Herren Jesus Kristus, vem var då jag att kunna hindra Gud?” (Apg. 11:15-17). GVoe 113.2

När församlingens ledare hörde detta sa de inte något mer. De blev övertygade om att det som Petrus hade gjort var en direkt uppfyllelse av Guds plan. De förstod också att deras egna fördomar och utestängande inställning var helt och hållet emot evangeliets anda. Därför förhärligade de Gud och sa: ”Till och med åt hedningarna har Gud alltså skänkt omvändelsen som ger liv” (Apg. 11:18). GVoe 113.3

På så sätt kunde fördomar brytas ner utan någon strid, och församlingen kunde bannlysa avskildheten som hade skapats som ett resultat av många århundradens sedvänjor. Nu var vägen öppen för att förkunna evangeliet för folken som inte var judar. GVoe 113.4