Genom Vatten Och Eld

Del 1—Ni Ska Bli Mina Vittnen

Kapitel 1— Guds Syfte Med Sin Församling

Den kristna församlingen är Guds redskap för att människor ska bli frälsta. Den blev till för att den skulle tjäna mänskligheten och förkunna evangeliet för världen. Redan från början var det Guds syfte att hans församling skulle spegla hans frälsande makt för världen. Han har kallat församlingens medlemmar ut ur det andliga mörkret och in i sin frälsnings underbara ljus. Därför ska församlingen uppenbara hans härlighet. Den är platsen där Kristus nåds rikedomar finns förvarade. Till slut ska församlingen visa Guds fulla kärlek för världen, till och med för ”härskarna och makterna i den himmelska världen” (Ef. 3:10). GVoe 16.1

I Bibeln finns det många och underbara löften som ges till församlingen. ”Mitt hus ska kallas ett bönens hus för alla folk” (Jes. 56:7). ”Jag ska låta dem själva och landet runt omkring min höjd bli till välsignelse. Jag ska låta det regna i rätt tid, regnskurar av välsignelse.” ”Jag ska låta en plantering växa upp som ska bli till berömmelse för dem. De som bor där ska inte mer dö av hunger eller föraktas av hednafolken. De ska inse att jag, HERREN deras Gud, är med dem och att de, Israels hus, är mitt folk, säger Herren Gud. Ni, mina får, den hjord som jag för i bet, ni är människor och det är jag som är er Gud, säger Herren GUD” (Hes. 34:26, 29-31). GVoe 16.2

”Ni är mina vittnen, säger HERREN, och min tjänare som jag utvalt, för att ni ska känna mig och tro mig och förstå att Jag Är. Före mig blev ingen Gud formad, efter mig ska ingen komma. Jag, jag är HERREN. Förutom mig finns ingen frälsare. Det är jag som har förutsagt och frälst och förkunnat, ingen främmande gud ibland er. Ni är mina vittnen, säger HERREN, och jag är Gud.” ”Jag, HERREN, har kallat dig i rättfärdighet. Jag ska hålla dig i handen, jag ska bevara dig och göra dig till ett förbund för folket, till ett ljus för hednafolken, för att du ska öppna blinda ögon och föra fångar ut ur fängelset, ur fångenskapen dem som sitter i mörker” (Jes. 43:10-12; 42:6, 7). GVoe 16.3

”Så säger HERREN: Jag bönhör dig i nådens tid, jag hjälper dig på frälsningens dag. Jag ska bevara dig och göra dig till ett förbund för folket, för att upprätta landet och fördela de förödda arvslotterna, för att säga till de fångna: ’Kom ut’, och till dem som sitter i mörkret: ’Visa er!’ De ska finna bete längs vägarna, betesmark på alla kala höjder. De ska varken hungra eller törsta, ökenhettan och solen ska inte skada dem, för deras förbarmare ska leda dem och föra dem till vattenkällor. Jag ska göra alla mina berg till jämna vägar, och mina banade vägar ska byggas höga. ...” GVoe 17.1

”Jubla, ni himlar, och gläd dig, du jord, brist ut i jubel, ni berg, för HERREN tröstar sitt folk och förbarmar sig över sina betryckta. Men Sion säger: ’HERREN har övergett mig, HERREN har glömt mig.’ Kan en mor glömma sitt lilla barn, att förbarma sig över sin livsfrukt? Och även om hon skulle glömma, så glömmer jag inte dig. Se, jag har skrivit dig på mina händer.Dina murar står ständigt inför mig” (Jes. 49:8-16). GVoe 17.2

Församlingen är Guds borg. Den är den fristad som han har byggt i en värld som har gjort uppror. Varje svek från församlingens sida är förräderi mot Gud, för han har köpt mänskligheten med sin enfödde Sons blod. Ända från första början har församlingen på jorden bestått av trofasta människor. Under varje tidsålder har Gud haft sina väktare, och de har troget vittnat om honom i generationen som de tillhörde. Dessa vaktposter har förmedlat varningsbudskap. När de har blivit kallade till att lägga av sin rustning har andra tagit upp arbetet. Gud förde in dessa budbärare i ett förbundsförhållande med sig själv. På det sättet förenade han församlingen på jorden med sin församling i den himmelska världen. Och Bibeln säger att därför har dödsrikets portar inte kunnat besegra hans folk. GVoe 17.3