Genom Vatten Och Eld

Kapitel 30—En Högre Nivå

Kapitlet bygger på Första Korintierbrevet.

Paulus hoppades att han skulle kunna få de troende i Korint att förstå hur viktigt det är att ha orubblig självbehärskning, noggrann måttfullhet och iver som aldrig tröttnade i tjänsten för Kristus. Han ville att de skulle förstå detta så klart som möjligt. Därför gör han en slående jämförelse i sitt brev mellan den kristna kampen och de berömda löpartävlingarna som hölls med jämna mellanrum nära Korint. De här loppen var de äldsta och mest uppskattade tävlingarna bland alla tävlingar som fanns hos grekerna och romarna. Kungar, adelsmän och statsmän kom till dem. Förnäma och rika unga män deltog i dem. De drog sig inte undan från någon ansträngning eller träning som var nödvändig för att de skulle vinna tävlingarna. GVoe 234.1

De som deltog i de här tävlingarna måste följa stränga regler. De fick inte avvika från dem på något sätt. De som ville att deras namn skulle sättas upp på listan över dem som tävlade om priset måste först gå igenom en hård förberedande träning. All slags mat eller alla typer av njutningsmedel som kunde försvaga sinnets eller kroppens krafter var strängt förbjudna. Tävlingen handlade om styrka och snabbhet, och den som ville ha en chans att vinna måste vara vältränad och ha nerverna under kontroll. Varje rörelse måste vara säker, varje steg snabbt och tveklöst och den fysiska styrkan måste ligga på toppnivå. GVoe 234.2

När de tävlande kom in på arenan inför de väntande folkskarorna ropades deras namn upp. Loppets regler lästes upp klart och tydligt. Sedan startade alla samtidigt. Åskådarnas spända uppmärksamhet fyllde de tävlande med en fast beslutsamhet att de skulle vinna. Domarna satt i närheten av målet så att de kunde följa deltagarnas rörelser mycket noga från början till slut och ge priset åt den som verkligen hade vunnit det. Om någon kom först i mål genom att utnyttja någon fördel som stred mot reglerna diskvalificerades han. GVoe 234.3

I de här tävlingarna tog de tävlande stora risker. En del återhämtade sig aldrig från den oerhörda fysiska ansträngningen. Det var inte ovanligt att någon eller några segnade ner ute på banan, blödande från mun och näsa. GVoe 235.1

Det hände också att en tävlande föll ner och dog just som han skulle vinna priset. Men risken för att bli skadad för resten av livet eller att mista livet betraktades inte som en för stor risk jämfört med äran som segraren vann. GVoe 235.2

När segraren nådde målet fylldes luften av åskådarnas applåder så att kullarna och bergen runt omkring genljöd av deras eko. Inför de väldiga åskådarskarorna överlämnade domaren tecken som visade att den tävlande hade segrat. Han fick en krans att sätta på huvudet och en palmkvist som han skulle bära i sin högra hand. Han blev ärad över hela landet. Även föräldrarna fick del av hans ära. Till och med staden där han bodde blev berömd därför att den hade gett världen en så stor idrottsman. GVoe 235.3

Paulus använder de här tävlingarna som en bild på den troende människans kamp. Han betonar förberedelsen som är nödvändig för att de tävlande ska ha några utsikter att vinna tävlingen. Han talar om att den troende behöver självkontroll, måste vara försiktig med maten och avstå från alkohol. ”Alla som tävlar”, förklarade han, ”måste ha disciplin i allt” (1 Kor 9:25). De tävlande avstod från alla typer av njutning som kunde försvaga deras fysiska krafter. Hård och uthållig träning gjorde att deras muskler blev starka och uthålliga. Så när dagen för tävlingen kom kunde de pressa sina krafter till det yttersta. För den troende är det ännu mycket viktigare att låta förståndet styra över begär och böjelser och låta dem kontrolleras av Guds vilja. Hans eviga öde står ju på spel. Han skulle aldrig tillåta att hans uppmärksamhet splittras av nöjen, lyx eller ett bekvämt liv. Alla hans vanor och begär måste styras med striktast möjliga disciplin. De ska kontrolleras av ett förnuft som har upplysts av Bibelns undervisning och som leds av Guds Ande. GVoe 235.4