Genom Vatten Och Eld

Kapitel 26—Apollos I Korint

Kapitlet bygger på Apostlagärningarna kapitel 18:18-28.

När Paulus hade lämnat Korint blev Efesos hans nästa arbetsområde. Han var på väg till Jerusalem för att fira en högtid som närmade sig. Därför måste hans besök i Efesos bli kort. Han samtalade med judarna I synagogan. De fick ett så fördelaktigt intryck av honom att de vädjade till honom att han skulle fortsätta sitt arbete bland dem. Men hans plan att besöka Jerusalem hindrade honom från att stanna kvar då. Samtidigt lovade han att han skulle återvända till dem ”om Gud vill” (Apg. 18:21). Aquila och Priscilla hade följt med honom till Efesos. Han lämnade kvar dem där för att de skulle fortsätta arbetet som han hade påbörjat. GVoe 203.1

Det var vid den här tidpunkten som ”en jude som hette Apollos, en bildad man som var född i Alexandria och mycket kunnig i Skrifterna” kom till Efesos (Apg. 18:24). Han hade lyssnat till Johannes Döparens förkunnelse och tagit emot dopet som var en symbol på omvändelse. Nu var han ett levande bevis på att profetens arbete inte hade varit förgäves. Bibeln säger om Apollos att ”han hade fått undervisning om Herrens väg och talade brinnande i anden och undervisade noggrant om Jesus, men han kände bara till Johannes dop” (Apg. 18:25). GVoe 203.2

När Apollos var i Efesos började han” predika frimodigt i synagogan”. Aquila och Priscilla fanns bland dem som lyssnade till honom, och de förstod att han hade ännu inte fått höra hela sanningen om evangeliet. Då ”tog de sig an honom och förklarade Guds väg grundligare för honom” (Apg. 18:26). Genom deras undervisning fick han en klarare förståelse av de Heliga Skrifterna, och han blev en av de skickligaste förkunnarna av den kristna tron. GVoe 203.3

Apollos ville gärna fara till Achaia. De kristna i Efesos ”skrev till lärjungarna att de skulle ta emot honom” som en lärare som var i full harmoni med Kristus församling. Han reste till Korint, och där förkunnade han evangeliet offentligt och besökte även hemmen. ”Han motbevisade nämligen judarna med kraft och bevisade offentligt utifrån Skrifterna att Jesus är Messias” (Apg. 18:27, 28). Paulus hade sått sanningens säd. Apollos vattnade den. Framgången som Apollos fick när han förkunnade evangeliet ledde till att några av de kristna upphöjde hans arbete framför Paulus arbete. När man jämförde den ena förkunnaren med den andra kom det in en partianda i församlingen, och den hotade att lägga hinder i vägen för evangeliets framgång. GVoe 204.1