Kolportör Evangelisten

151/170

Felaktiga principer.

Om våra kolportörer drivas av världslig vin-ningslystnad och blott sprida den bok, varpå de kunna tjäna mest penningar och försumma andra böcker, som människorna behöva, frågar jag: I vilken mening är deras arbete då ett missionsarbete? Var är då missionsanden, självuppoffringen? Det arbete, som utföres av den gudfruktige och insiktsfulle kolportören, har blivit framhållet som likställt med det, som utföres av en evangelii förkunnare. Skulle en kolportör då mena sig hava större frihet än en predikant till att handla av själviska bevekelsegrunder? Skulle han vara otrogen mot själva missionsarbetets principer och blott sälja de böcker, som äro billiga och lättast att arbeta med, och försumma att för människorna framhålla de böcker, som skola bringa dem största ljuset, emedan han genom ett sådant förfaringssätt kan tjäna mera penningar för sig själv? Vilken missionsande visar sig häruti? Har icke kolportörs arbetet då upphört att vara, vad det borde vara? Varför är det ingen, som upphäver sin röst för att rätta på ett sådant sakernas tillstånd? — “Manual for Canvassers”, sid. 47, 48. KE 106.2