Vägledning För Församlingen II.

Ett verk att urföra

Gud har uppenbarat vad som skall ske i de sista dagarna, på det att hans folk skall hålla ut i den rasande stormen av motstånd och vrede. De som varnats för de kommande händelserna får inte slå sig ner i lugn avvaktan på den annalkande stormen och trösta sig. med. att Herren skall skydda de trogna på nödens dag. Inte I lättjefull förväntan skall vi vänta på vår Herres ankomst utan under idogt arbete med aldrig sviktande tro.. Nu är inte tid att tillåta våra sinnen att fyllas med det som är av mindre betydelse. Medan människorna sover är Satan aktiv för att skapa sådana förhållanden att Guds folk inte får varken nåd eller rättvisa. Söndagslagsrörelsen utbreder sig i mörkret. Ledarna. döljer vad det verkligen rör sig om och många som förenar sig med rörelsen ser inte själva i vilken riktning underströmmen går. Dess bekännelser är milda och till synes kristna, men när den en gång skall tala visar den drakens anda. VFF2 158.4

Det är vår plikt att göra allt som står i vår makt för att avvärja den hotande faran. Vi skulle försöka undanröja fördomar genom att framställa oss själva inför folket i det rätta ljuset. Vi. skulle lägga fram för människorna den fråga som det verkligen rör sig om, och därmed få fram den mest effektiva protest mot åtgärder som avser att begränsa samvetsfriheten. Vi borde rannsaka Bibeln och kunna ge skäl för vår tro. Profeten säger: “... de ogudaktiga skola öva sin ogudaktighet och ingen ogudaktig skall förstå detta; men de förståndiga skola förstå det.” (Dan. 12: 10.) VFF2 159.1

De som genom Kristus har tillträde till Gud, har ett betydelsefullt uppdrag. Nu är tid att gripa fatt i hans arm som är vår styrka. Davids bön skulle vara allas vår bön: “Det är tid för Herren att handla, ty de hava gjort din lag om intet.” (Ps. 119: 126.) “Mellan förhuset och altaret må prästerna, Herrens tjänare, hålla klagogråt och säga: ‘Herre skona ditt folk, och låt icke din arvedel bliva till smälek..,” (Joel 2:17.) Gud har alltid kämpat försitt folk i deras yttersta nöd, när det inte tycktes finnas det minsta hopp att avvärja undergången. De planer som läggs av ondskefulla människor, församlingens fiender, är underkastade hans makt och försyn. Han kan påverka statsmäns hjärtan. Vreden hos de upproriska och avogt sinnade, hos dem som hatar Gud, hans sanning och hans folk, kan han avvända liksom vattenströmmar om han så befaller. Bön sätter den Allsmäktiges arm i rörelse. Han som för stjärnorna fram i ordnade hopar över himmelens fäste, han vars ord behärskar de stora djupens vågor, samme evige Skapare skall verka för sitt folk om de i tro åkallar honom. Han skall hålla tillbaka mörkrets makter tills hela världen nåtts av varningens budskap och alla som tagit emot det är beredda för striden. VFF2 159.2