Vägledning För Församlingen II.

Tid för handling

Människor behöver väckas med hänsyn till vår tids faror. Vaktarna sover. Vi är år efter vår tid. Måtte de ansvariga väktarna känna en absolut nödvändighet att ta sig själva i akt, så att de inte förlorar de tillfällen som ges dem a se farorna. VFF2 332.1

Om de ledande männen i våra konferenser inte nu är emot budskapet från Gud, och träder in i ledet för att handla kommer församlingarna att lida stora förluster. När väktaren ser svärdet komma, blåser han i trumpeten, och folket längs hela linjen upprepar varningen, och så får alla möjlighet att bereda sig för striden. Men alltför ofta har våra ledare stått där tvekande, som om de ville säga: “Låt oss inte förhasta oss. Det kan vara ett misstag. Vi måste vara försiktiga så att vi inte ger falskt larm.” Just denna tvekan och osäkerhet är detsamma som om de sade: “Fred och säkerhet. Var inte orolig! Bli inte upprörd! Man förstorar upp denna fråga om den religiösa lagförändringen. Den här upphetsningen kommer att dö av sig själv.” på detta sätt förnekar de i själva verket det budskap Gud sänt och den varning som skulle väcka församlingarna går om intet. Väktarens trumpet ljuder inte tydligt, och folket bereder sig inte för drabbningen. Måtte väktaren ta sig till vara, så att han inte genom villrådighet och dröjsmål blir orsak till att människor förgås, och deras blod utkrävs av hans hand. VFF2 332.2

Vi har under många år varit beredda på att söndagslagen skulle genomföras i vårt land (USA), och nu när rörelsen är alldeles inpå oss, frågar vi: Kommer vårt folk att göra sin plikt i detta avseende? Kan vi inte hjälpa till genom att höja standaret och kalla till fronten alla de som värnar om sina religiösa rättigheter och förmåner? Den tid närmar sig snabbt, när de som väljer att hellre lyda Gud än människor kommer att känna förtryckets hand. Skall vi då vanära Gud genom att vara tysta när hans heliga bud förtrampas? VFF2 333.1

Medan den protestantiska världen genom sin attityd går Rom till mötes, måste vi vakna upp och förstå situationen och se den strid som utvecklas och dess rätta sammanhang. Nu skulle väktaren höja sin röst och förkunna budskapet för denna tid. Låt oss visa människorna var vi står i den profetiska historien, låt oss söka väcka den sanna protestantismens anda och få världen att inse värdet av den religiösa frihet som vi så länge åtnjutit. VFF2 333.2

Gud kallar oss att vakna för änden är nära. Varje timme som går, är ‘en timme av aktivitet i de himmelska boningarna för att bereda ett folk på jorden, som skall ta del i de stora scener som är så nära förestående. Dessa flyende ögonblick, som tycks ha ‘så litet värde för oss, är mättade med eviga intressen. De formar människors öde för evigt liv eller för evig död. De ord vi idag säger till andra, det vi gör, den budskapets anda vi bär med oss, kommer att vara en lukt av liv till liv, eller av död till död. VFF2 333.3