Vägledning För Församlingen II.

De gudomliga uppenbarelsernas enkelhet och majestät

Aposteln Petrus säger att i Bibeln “finnes ett och annat som är svårt att förstå, och som okunniga och obefästa människor vrångt uttyda... sig själva till fördärv”. (2 Petr. 3: 16.) Skeptiker har använt sig av Bibelns svårförklarliga avsnitt som argument mot Bibeln, men dessa utgör tvärromstarka bevis för dess gudomliga inspiration. Om vi med lätthet kunde förstå allt den berättar om Gud, om det mänskliga sinnet lätt kunde fatta hans storhet och majestät skulle inte Bibeln vara det orubbliga vittnesbördet om gudomlig auktoritet. Själva storheten och hemligheten i dessa ämnen borde inspirera vår tro på Bibeln som Guds ord. VFF2 314.4

Bibeln uppenbarar sanningen med en sådan enkelhet och fullkomlig anpassning till människans behov och längtan, att den har förvånat och tjusat de högst bildade, samtidigt som den gör det möjligt för den som saknar boklig kunskap att upptäcka frälsningens väg. Och dock är dessa enkelt framställda ämnen så upphöjda, så vittfamnande, så oändligt bortom allt mänskligt förstånd, att vi kan erkänna dem endast på grund av att Gud har framlagt dem. Följaktligen har frälsningsplanen klarlagts för oss så att varje människa skall kunna se de steg hon har att ta för att bli omvänd till Gud och i tro nå fram till Jesus, för att bli frälst enligt den av Gud lagda planen. Ändå ligger under dessa sanningar - som är så lätta att fatta - mysterier som döljer hans härlighet - hemligheter som överväldigar tanken i dess sökande, men samtidigt inspirerar den uppriktige sanningssökaren och fyller honom med vördnad och tro. Ju mer han rannsakar Bibeln, desto djupare blir hans övertygelse att den är den levande Gudens ord, och mänskligt förnuft böjer sig för det gudomliga Majestätets uppenbarelse. VFF2 315.1

De som på detta sätt är villiga att godkänna dessa levande gudsord på grundval av Guds auktoritet välsignas med det klaraste ljuset. Om de blir ombedda att förklara vissa påståenden kan de endast svara: “Så säger Bibeln.” De är tvungna att erkänna, att de inte kan förklara den gudomliga maktens verksamhet eller uppenbarelsen av gudomlig visdom. Det är så Herren tänkt att det skulle vara - att vi skulle vara tvungna att acceptera vissa ting enbart genom tro. Att erkänna detta, är endast att erkänna att vårt begränsade sinne inte kan fatta det oändliga; att människan med sin begränsade, mänskliga kunskap inte kan förstå den Allsmäktiges planer. VFF2 315.2

Tvivlaren och förnekaren förkastar Guds ord därför att de inte kan utgrunda alla Bibelns hemligheter. Inte ens alla som bekänner sig tro på Bibeln, går fria från frestelse på denna punkt. Aposteln säger: “Sen därför till, mina bröder, att icke hos någon bland eder finnes ett ont otroshjärta, så att han avfaller från den levande Guden.” (Hebr. 3: 12.) De som har gjort till vana att kritisera, tvivla och anmärka, därför att de inte kan utforska Guds planer, kommer att “falla och bli ett varnande exempel på ohörsamhet”. (Hebr. 4: 11.) Det är rätt och riktigt att grundligt studera Bibelns undervisning och att utrannsaka “Guds djuphet” (1 Kor. 2: 10) så långt som den är uppenbarad. “Vad som ännu är fördolt hör Herren, vår Gud, till; men vad som är uppenbarat, det gäller för oss och våra barn till evig tid.” (5 Mos. 29: 29.) VFF2 316.1

Det är Satans verk att förleda och fördärva sinnets förmåga att granska och söka. En viss stolthet smyger sig in med studiet av de bibliska sanningarna, så att människor känner sig misslyckade och blir otåliga, om de inte tillfredsställande kan förklara allt i Bibeln. Det är alltför förödmjukande för dem att erkänna att de inte förstår det inspirerade Ordet. De är inte villiga att vänta tåligt, tills Gud finner tiden vara inne att uppenbara sanningen för dem. De anser att enbart deras egen mänskliga visdom är tillräcklig för att de skall förstå Bibeln; och då de misslyckas att göra det, förnekar de helt enkelt dess auktoritet. VFF2 316.2

Det är sant att många teorier och trosläror som allmänt förmodas vara Bibelns undervisning, inte har någon grund i Bibeln och tvärtom motsäger hela inspirationens andemening. Detta har orsakat tvivel och förvirring hos många. Men Guds ord kan emellertid inte läggas till last härför, utan det är människor som förvrängt et. Men det svårförståeliga i Bibeln kastar inte någon skugga på Guds visdom, och det kommer inte att orsaka någons undergång, som inte skulle ha gått under, även om dessa svårförstådda ställen inte funnits. Hade det inte funnits några hemligheter i Bibeln att grubbla över, så skulle dessa samma personer, på grund av bristande andligt omdöme, ha funnit orsak att snava på det enklaste uttalande. av Gud. VFF2 316.3

Människor som inbillar sig vara så rikt begåvade att de kan finna en förklaring till alla Guds vägar och verk, söker upphöja mänsklig visdam till jämlikhet med den gudomliga och att förhärliga människan i samma grad som Gud. Detta är endast ett upprepande av vad Satan förklarade för Eva i Eden: “I bliven såsom Gud.” Satan föll på grund av sin begärelse att bli likställd med Gud. Han önskade få delta i de gudomliga rådslagen och planerna; från vilka han var utestängd på grund av sin oförmåga såsom en skapad varelse att förstå Gudomens visdom. Det var hans äregirighet och stolthet, som ledde honom till att göra uppror, och genom samma medel söker han orsaka människans undergång. VFF2 317.1