Vägledning För Församlingen II.

1/314

Vägledning För Församlingen II.

Herrens dag är nära

“Herrens stora dag är nära, ja, den är nära, den kommer med stor hast. Hör, det är Herrens dag! I ångest ropa nu hjältarna. En vredens dag är den dagen, en, dag av ångest och trångmål, en dag av ödeläggelse och förödelse, en dag av mörker och tjocka, en, dag av moln och töcken, en dag, då basunljud och härskri höjes mot de fastaste städer och mot de högsta murtorn. Då skall jag bereda människor sådan ångest, att de gå där såsom blinda, därför att de hava syndat mot Herren.” (Sef. 1: 14-17.) VFF2 11.1

“Och det skall ske på den tiden, att jag skall genomleta Jerusalem med lyktor och hemsöka de människor, som nu ligga där i ro på sin drägg, dem som säga i sina hjärtan: ‘Herren gör intet, varken gott eller ont’.” (Vers 12.) VFF2 11.2

“Besinna dig och kom till sans, du folk utan blygsel, innan ännu rådslutet är fullgånget - den dagen hastar fram, såsom agnar fara! - och innan Herrens vredes glöd kommer över eder, ja, innan Herrens vredes dag kommer över eder. Söken Herren, alla I ödmjuke i landet, som hållen hans lag. Söken rättfärdighet, söken ödmjukhet; kanhända bliven I så beskärmade på Herrens vredes dag.” (Sef. 2: 1-3.) VFF2 11.3

Vi är nära tidens ände. Det har visats mig att Guds vedergällande domar redan går över landet. Herren har gett oss varningar om de händelser som skall inträffa. Ljus lyser fram från hans ord; dock täcker mörker jorden och stort mörker folken. .Bäst de säga: ‘Allt står väl till, och ingen fara är på färde’, då kommer plötsligt fördärv över dem, - - - och de skola förvisso icke kunna fly undan.” VFF2 11.4

Vi måste fråga oss vad orsaken kan vara till detta fruktansvärda mörker, så att vi kan undvika den väg på vilken människorna dragit över sig själva en så stor villfarelse. Gud har gett världen tillfälle att lära känna och lyda hans vilja. I sitt Ord har han gett dem sanningens ljus. Han har sänt dem varning, råd och förmaning, men få vill lyda hans röst. Liksom den judiska nationen är även flertalet bekännande kristna stolta över sina företräden, men de återgäldar inte Gud för dessa stora välsignelser. I oändlig nåd har ett sista varningsbudskap sänts till världen, för att tillkännage att Kristus står för dörren och för att dra uppmärksamheten till Guds brutna lag. Men liksom människorna före floden under hån förkastade Noas varning, kommer också de nöjesälskande människorna av idag att förkasta budskapet sOln förkunnas av Guds trogna tjänare. Världen fortsätter sitt liv i tanklöshet, helt upptagen med sina affärer och nöjen, medan Guds vrede är nära att drabba dem som överträder hans lag. VFF2 12.1