Den stora striden

Miljoners livsåskådning

Några av de tyska furstarna vanns för Reformationen. Kejsaren själv sade att de protestantiska artiklarna allesammans var sanning. Bekännelsen översattes till många språk och spreds över hela Europa. Miljoner i kommande släktled har godkänt den som ett uttryck för sin tro. DSS 203.2

Guds trofasta tjänare arbetade inte ensamma. Under det att makter och myndigheter och “ondskans andemakter i himlarymderna” hade sammanslutit sig mot dem, lämnade Herren inte sitt folk. Hade de kunnat få sina ögon öppnade, så skulle de ha sett lika klara bevis på Guds närhet och hjälp som profeten fordom fick tillfälle att se. Då Elisas tjänare visade sin herre de fientliga härar som omringat dem och avskurit varje möjlighet till flykt, bad profeten: “Herre öppna hans ögon, så att han ser.” — 2 Kon. 6: 17. Och se berget var fullt av hästar och vagnar av eld, himmelska härskaror som var där för att skydda denne gudsman. Så höll också änglarna vakt över dem som arbetade i Reformationens sak. DSS 203.3

En av de principer som Luther höll fast vid med all sin kraft var, att man inte skulle utnyttja någon världslig makt för att hjälpa Reformationen eller gripa till vapen för att försvara den. Det var en glädje för honom att se rikets furstar bekänna sig till evangelium. Men då de föreslog att de skulle sluta sig samman i ett försvarsförbund sade han att “evangeliets lära bara kan försvaras av Gud. . . . Ju mindre människorna blandar sig i denna uppgift, dess mer iögonenfallande kommer Guds ingripande till dess försvar att bli. Alla de politiska förhållningsregler som föreslagits berodde enligt hans uppfattning på en ovärdig fruktan och en syndig misströstan”. — D’Aubigné, band 10, kap. 14. DSS 203.4

Då mäktiga fiender slog sig samman för att omstörta Reformationens läror och tusentals svärd tycktes vara färdiga att lyftas mot dem, skrev Luther: “Satan öser ut sin vrede. Ogudaktiga påvar sammansvärjer sig och vi hotas med krig. Förmana folket att kämpa modigt inför Herrens tron i bön så att våra fiender, besegrade av Guds Ande, tvingas till fred. Vårt största behov och vår viktigaste uppgift är bön. Låt folket nu förstå att de är utsatta för svärdets egg och för Satans vrede, och låt dem bedja.” — D’Aubigné, band 10, kap. 14. DSS 203.5