Den stora striden

83/347

Både hänförelse och motstånd

Människor från alla samhällsklasser, från statsmän och lärda, till hantverkare och bönder, flockade sig omkring denna predikant. De lyssnade till hans ord med stort intresse. Han framhöll inte bara erbjudandet om fri frälsning. Han tillrättavisade också utan fruktan den synd och korruption som existerade vid denna tid. Många lämnade domkyrkan med lovsång till Gud. “Den mannen”, sade de, “förkunnar sanningen. Han skall bli vår Moses och leda oss ut ur det egyptiska mörkret.” — Samma källa, band 8, kap. 6. DSS 173.2

Men fastän hans verksamhet till att börja med hälsades med stor hänförelse, fick han ändå senare möta motstånd. Munkarna gjorde sitt bästa för att hindra hans arbete och för att få hans lära bannlyst. Många hånade och förlöjligade honom. Andra grep till hotelser och kränkningar. Men Zwingli bar det hela med tålamod och sade: “Om vi skall föra de ogudaktiga till Kristus, måste vi lära oss att sluta ögonen för mycket som möter oss på vägen.” — Samma källa, band 8, kap. 6. DSS 173.3

Ved denna tid framträdde ett nytt redskap för att befrämja Reformationen. En man vid namn Lucian sändes till Zürich med några av Luthers skrifter. Det var en vän till den reformerade tron i Basel som sände honom. Denne föreslog att man skulle sälja dessa böcker som ett kraftigt medel för att utbreda ljuset. “Undersök”, skrev han till Zwingli, “om denne Lucian har tillräckligt förstånd och begåvning. Om han har det, så låt honom gå från plats till plats, från socken till socken, från by till by, ja, från hus till hus över hela Schweiz med Luthers skrifter, framför allt hans utläggning av Herrens bön skriven för vanliga människor. Ju mer de blir kända desto fler köpare kommer de att finna.” — D’Aubigné, band 8 kap. 6. DSS 173.4

Så fann ljuset sin väg. Men när Gud går till verket för att bryta sönder okunnighetens och vidskepelsens bojor, arbetar Satan med största kraft för att inhölja människor i mörker och dra åt kedjorna ännu fastare. Då det nu framträdde män i olika länder som förkunnade förlåtelse för synd och rättfärdiggörelse genom Kristi blod, började Rom med ännu större iver att saluföra sina varor över hela kristenheten och erbjuda förlåtelse för synd för pengar. DSS 174.1

Man satte ett bestämt pris på varje synd. Människor fick fritt tillstånd att synda, bara kyrkans kassa fylldes. På det sättet gick de två rörelserna fram. Den ena sidan erbjöd förlåtelse för synd för pengar. Den andra sidan erbjöd förlåtelse för synd genom Kristus. Rom tillät ett fortsatt liv i synd och gjorde det till en inkomstkälla. Reformatorerna fördömde synden och pekade på Kristus som Försonaren och Frälsaren. DSS 174.2

I Tyskland hade avlatshandeln överlämnats åt dominikanska tiggarmunkar under ledning av den beryktade Tetzel. I Schweiz blev denna trafik överlämnad åt franciskanermunkarna under ledning av en italiensk munk, Samson. Samson hade redan gjort kyrkan stora tjänster. Han hade skaffat kyrkan väldiga penningsummor från Tyskland och Schweiz. Han drog stora människoskaror till sig. Han plundrade de fattiga bönderna och tog ifrån dem deras små förtjänster. Han pressade stora gåvor från de rika. Men inflytandet från Reformationen visade sig. Försäljningen av avlatsbrev avtog, även om den inte helt upphörde. Zwingli var alltjämt i Einsiedeln, då Samson, en kort tid efter det att han hade kommit till Schweiz, reste med sina varor till en närliggande stad. Då reformatorn fick höra om hans verksamhet begav han sig strax på väg dit för att motarbeta honom. De träffade inte varandra, men Zwingli avslöjade bedragarens falska förespelningar med så stor framgång att Samson blev tvungen att lämna staden och resa till en annan plats. DSS 174.3

I Zürich predikade Zwingli ivrigt mot avlatskrämarna. Då Samson närmade sig staden möttes han av en budbärare från kyrkorådet. Denne klargjorde för honom att den väntade att han skulle resa vidare. Han skaffade sig ändå genom list tillträde till staden, men sändes bort utan att ha sålt avlat till en enda människa. En kort tid därefter lämnade han Schweiz. DSS 174.4