Den stora striden

Överträdaren blir bestraffad.

I sitt ord har Gud gett tydliga bevis för att han kommer att straffa dem som överträder hans lag. De som inbillar sig att han är alltför barmhärtig för att skipa rättvisa mot syndare, behöver bara se på Golgata kors. Guds syndfrie Sons död vittnar om att den lön som synden giver är döden, och att var och en som överträder Guds lag får ett rättvist straff. Kristus, den syndfrie, gjordes till synd för människorna. Han bar överträdelsens skuld. Fadern dolde sitt ansikte för honom till dess att hans hjärta brast och han dog. Detta oändliga offer gavs för att syndare skulle bli återlösta. Inte på något annat sätt kunde människan bli befriad ifrån syndens straff. Och varje människa som inte vill bli delaktig av den försoning som bringats till ett så högt pris, måste själv bära överträdelsens skuld och straff. DSS 518.2

Låt oss granska Bibelns undervisning om de ogudaktiga och oomvända, som denne universalist placerar i himmelen som heliga, lyckliga änglar. “Åt den som törstar skall jag giva att dricka för intet ur källan med livets vatten.” — Upp. 21: 6. Detta löfte gäller bara dem som törstar. Inga andra än de som känner sitt behov av livets vatten och som söker det på bekostnad av allt annat kommer att få del av det. “Den som vinner seger, han skall få detta till arvedel, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.” — Vers 7. Här är förutsättningarna angivna. Skall vi ärva allt måste vi kämpa emot och övervinna synden. DSS 518.3

Herren förklarar genom profeten Jesaja: “Om den rättfärdige mån I tänka att det skall gå honom väl.” “Men ve över den ogudaktige! Honom skall det gå illa, ty efter hans gärningar skall hans vedergällning bliva.” — Jes. 3: 10, 11. “Eftersom syndaren hundra gånger kan göra vad ont är”, säger den vise mannen, “och likväl får länge leva. Dock jag vet ju att det skall gå de gudfruktiga väl, därför att de frukta Gud, men att det icke skall gå den ogudaktige väl.” — Pred. 8: 12, 13. Och Paulus bekräftar att syndaren hopar över sig “vrede, som skall drabba. . . på vredens dag, då när det bliver uppenbarat att Gud är en rättvis domare. Ty ‘han skall vedergälla var och en efter hans gärningar’.” “Ja, bedrövelse och ångest skall komma över den människas själ som gör det onda.” — Rom. 2: 5, 6, 9. DSS 518.4

“Ingen otuktig eller oren människa, har arvedel i Kristi och Guds rike.” — Ef. 5: 5. “Faren efter frid med alla och efter helgelse; ty utan helgelse får ingen se Herren.” — Hebr. 12: 4. “Saliga äro de som två sina kläder för att få rätt att äta av livets träd och att gå in i staden genom dess portar. Men de som äro hundar och trollkarlar och otuktiga och dråpare och avgudadyrkare, och alla som älska och göra lögn, de måste stanna där utanför.” — Upp. 22: 14, 15. DSS 519.1

Gud har förklarat sitt väsen för människorna och hur han handlar med synden: “Herren! Herren! — en Gud, barmhärtig och nådig, långmodig och stor i mildhet och trofasthet, som bevarar nåd mot tusenden, som förlåter missgärning och överträdelse och synd, men ingalunda låter någon bli ostraffad.” — 2 Mos. 34: 6, 7. “Alla ogudaktiga skall han förgöra.” “Men överträdarna skola allasammans förgås, de ogudaktigas framtid varder avskuren.” — Ps. 145: 20; 37: 38. Den gudomliga regeringens makt och myndighet kommer att insättas för att slå ned upproret. Men alla uttryck för vedergällande rättvisa kommer att fullständigt överensstämma med Guds väsen. Han är ju en barmhärtig, långmodig och välvillig Gud. DSS 519.2

Gud tvingar inte någon mot hans vilja eller övertygelse. Han tycker inte om en slavisk lydnad. Han vill att hans skapade väsen skall älska honom, därför att han förtjänar kärlek, och lyda honom, därför att de har en korrekt uppfattning om hans vishet, rättvisa och godhet. Och alla som rätt förstår dessa egenskaper älskar honom, därför att de beundrar och känner sig tilltalade av hans väsens egenskaper. DSS 519.3

De vänlighetens, barmhärtighetens och kärlekens principer som vår Frälsare undervisade om och gav exempel på, är en framställning av Guds vilja och egenskaper. Kristus förklarade att han undervisade om det som han fått från sin Fader. Den gudomliga regeringens principer står i fullkomlig överensstämmelse med Frälsarens bud: “Älsken edra ovänner.” Gud visar sin rättfärdighet mot de ogudaktiga för universums bästa och även för deras bästa som drabbas av hans dom. Han skulle göra dem lyckliga, om det kunde ske i överensstämmelse med hans rikes lagar och hans väsens rättfärdighet. Han omger dem med bevis på sin kärlek, undervisar dem om sina lagar och erbjuder dem barmhärtighet. Men de föraktar hans godhet, bryter hans lag och förkastar hans nåd. Samtidigt som de hela tiden tar emot hans gåvor, vanärar de givaren. De hatar Gud därför att de vet att han hatar deras synd. Gud har länge haft tålamod med deras förvändhet, men den avgörande tidpunkten kommer ändå till sist, då deras öde avgörs. Kommer han då att kedja dessa rebeller vid sin sida? Kommer han att tvinga dem att göra hans vilja? DSS 519.4