Den stora striden

Liv endast genom lydnad

Den ende som lovade Adam liv genom olydnad var den store förföraren. Ormens förklaring till Eva i Eden: “Ingalunda skolen I dö”, var den första predikan som någonsin hållits om själens odödlighet. Men uttalandet, som uteslutande bygger på Satans auktoritet, ljuder från talarstolarna inom hela kristenheten och godtas av de flesta människor lika villigt, som det första gången togs emot av våra första föräldrar. Guds dom som löd: “Den som syndar, han skall dö” (Hes. 18: 20), har man gett innebörden: Den själ som syndar skall inte dö, utan leva för evigt. Man kan inte annat än förundra sig över den egendomliga förblindelse som kommer människorna att så kritiklöst ta emot Satans ord medan de förkastar Guds ord. DSS 512.1

Hade människorna efter sitt fall hade fått fritt tillträde till livets träd skulle de ha levat för evigt och synden skulle ha blivit odödlig. Men keruber med det ljungande svärdets lågor bevakade vägen till livets träd (1 Mos. 3: 24). Inte en enda av Adams familj tilläts passera denna barriär och få del av den livgivande frukten. Därför finns det inte någon odödlig syndare. DSS 512.2

Efter det att människan svikit Gud befallde Satan sina änglar att göra särskilda ansträngningar för att få människorna att tro på en medfödd odödlighet. När människorna väl hade tagit emot denna villfarelse, skulle de förleda dem att dra slutsatsen, att syndaren skulle leva i evig olycka. Nu arbetade mörkrets furste genom sina agenter och framställde Gud som en hämndgirig tyrann. Han lär att Herren kastar alla dem som inte behagar honom, i ett helvete där han i evighet låter dem känna sin vrede. Vidare hävdar han att under det att de lider outsägliga kval och vrider sig i eviga lågor, betraktar Skaparen dem med tillfredsställelse. DSS 512.3

Ärkefienden framställer alltså människans Skapare och välgörare som en person med Djävulens egenskaper. Grymhet är satanisk. Gud är kärlek. Allt det han skapat var rent, heligt och gott ända till dess att synden infördes av den förste store rebellen. Satan är själv den fiende som frestar människorna till synd och därefter förgör dem som han kan övervinna. Och när han har försäkrat sig om sitt byte, jublar han över det fördärv som han åstadkommit. Om han finge tillåtelse till det, skulle han fånga hela mänskligheten i sitt nät. Om det inte vore så att Gud ingriper genom sin makt, skulle inte en enda av Adams söner och döttrar ha kommit undan. DSS 513.1

Satan försöker övervinna människor idag på samma sätt som han övervann våra första föräldrar i Eden. Han undergräver deras förtroende för Skaparen och kommer dem att tvivla på visheten i hans sätt att styra världen och på rättfärdigheten i hans lagar. För att försvara sin egen ondska och sitt uppror framställer Satan och hans regenter Gud som en, som är ännu värre än de. Den store bedragaren söker överföra sin egen karaktärs ohyggliga grymhet på vår himmelske Fader. Avsikten är att ge sken av att han i hög grad är förorättad genom att ha blivit utkastad från himmelen, därför att han inte ville böja sig för en så orättfärdig härskare. Han lockar människorna med den frihet de kan åtnjuta under hans milda herravälde, i motsats till det slaveri som Herrens stränga bud för dem in i. Så leder han människorna bort ifrån troheten mot Gud. DSS 513.2

Hur oförenlig med varje känsla av kärlek och barmhärtighet och även med vårt rättsmedvetande är inte läran, att de ogudaktiga döda, så länge Gud lever, skall pinas med eld och svavel i ett evigt brinnande helvete och att de skall plågas för de synder som de begått under sitt korta liv på jorden. Denna lära är emellertid vida spridd och ingår fortfarande som en del av många trosbekännelser inom kristenheten. En teologie doktor har sagt: “Synen av helvetets plågor kommer att förhöja de heligas lycka genom alla evigheter. När de ser andra som är av samma natur och som blev födda under samma villkor som de själva, störtade i sådan olycka, medan de själva njuter av himmelens glädje, kommer det att ge dem större förståelse för hur lyckliga de själva är.” En annan skriver: “Under det att de förtappade genom ändlösa tider måste lida straffet för sin synd, kommer deras pinas rök i evighet att stiga upp inför de frälstas ögon. I stället för att känna medlidande med dessa olyckliga skall de säga: ‘Amen, halleluja! Pris ske Gud!’” DSS 513.3