Den stora striden

240/347

Klädd i “vita kläder”

Alla som i sanning har omvänt sig från synden och i tro tillägnat sig Kristi blod som deras försoningsoffer, har fått förlåtelse skrivet vid sina namn i de himmelska böckerna. Eftersom de har fått del av Kristi rättfärdighet och deras karaktär visar sig överensstämma med Guds lag, kommer deras synder att utplånas och de själva kommer att bli aktade värdiga det eviga livet. Genom profeten Jesaja säger Herren: “Jag, jag är den som utplånar dina överträdelser för min egen skull, och dina synder kommer jag icke mer ihåg.” — Jes. 43: 25. Och Jesus sade: “Den som vinner seger, han skall så bliva klädd i vita kläder, och jag skall aldrig utplåna hans namn ur livets bok, utan kännas vid hans namn inför min Fader och inför hans änglar.” “Därför, var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock jag kännas vid inför min Fader, som är i himmelen. Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall ock jag förneka inför min Fader, som är i himmelen.” — Upp. 3: 5; Matt. 10: 32, 33. DSS 464.1

Människor väntar ofta med det djupaste intresse på avgöranden vid jordiska domstolar. Men detta är endast en mycket svag bild av det intresse som kommer att väckas i himmelen, när de namn som är införda i livets bok, kommer att tas upp för undersökning av hela jordens domare. Den gudomlige medlaren beder om, att alla som har vunnit seger genom tro på hans blod skall få förlåtelse för sina överträdelser och att de åter skall få ta sitt Eden-hem i besittning och bli krönta som hans medarvingar till “det forna herradömet.” Mika 4: 8. Genom sina försök att förföra och fresta människorna hade Satan avsett att tillintetgöra Guds avsikt med att skapa människan. Men nu beder Kristus om att denna avsikt skall genomföras som om människan aldrig hade fallit i synd. Han beder om att hans folk inte bara skall få förlåtelse och rättfärdiggörelse helt och fullt, utan också att de skall få del av hans härlighet och få sitta med honom på hans tron. DSS 464.2

Under det att Jesus vädjar för dem som har tagit emot hans nåd, anklagar Satan dem inför Gud som överträdare. Den store bedragaren har försökt att leda dem in i skepticism, så att de skulle förlora förtroendet för Gud och skilja sig från hans kärlek och överträda hans lag. Nu pekar han på deras bristfälliga karaktär och påstår, att de har vanärat sin Återlösare, därför att de inte liknar honom. Han pekar på alla de synder som han har frestat dem att begå. Därför kräver han att de skall erkännas som hans undersåtar. DSS 465.1

Jesus ursäktar inte deras synder utan hänvisar till deras ånger och tro och gör anspråk på förlåtelse för dem. Han lyfter sina sargade händer upp inför Fadern och de heliga änglarna och säger: Jag känner dem vid namn. Jag har dem upptecknade på mina händer. “Det offer, som behagar Gud, är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.” — Ps. 51: 19. Och till sitt folks åklagare förklarar han: “Herren skall näpsa dig, du Åklagare; ja, Herren skall näpsa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är då icke denne en brand, ryckt ur elden?” — Sak. 3: 2. Kristus kommer att klä sina trofasta i sin egen rättfärdighet för att han skall kunna “ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck och skrynka och annat sådant”. — Ef. 5: 27. Deras namn finns kvar inskrivna i livets bok. Om dem har det skrivits: “Dessa skola vandra med mig i vita kläder, ty de äro värdiga därtill.” — Upp. 3: 4. DSS 465.2

När detta är gjort kommer löftet i det nya förbundet att fullständigt uppfyllas: “Jag skall förlåta deras missgärning, och deras synd skall jag icke mer komma ihåg.” “I de dagarna och på den tiden, säger Herren, skall man söka efter Israels missgärning, och den skall icke mer vara till, och efter Juda synder, och de skola icke mer bliva funna.” — Jer. 31: 34; 50: 20. “På den tiden skall det som Herren låter växa, bliva till prydnad och härlighet och vad landet alstrar bliva till berömmelse och ära för den räddade skaran i Israel. Och det skall ske, att den som lämnas övrig i Sion och den som bliver kvar i Jerusalem, han skall då kallas helig, var och en som är upptecknad till liv i Jerusalem.” — Jes. 4: 2, 3. DSS 465.3

Den undersökande domen och utplånandet av synden skall äga rum före Herrens andra ankomst. De döda skall dömas efter det som är skrivet i böckerna. Det är ju inte möjligt att utplåna människornas synder förrän efter det att deras sak har blivit undersökt i den himmelska domstolen. Men aposteln Petrus förklarade uttryckligt, att de troendes synder kommer att utplånas “på det att tider av vederkvickelse må komma från Herren, i det att han sänder den Messias, som han har utsett åt eder, nämligen Jesus”. (Apg. 3: 19, 20.) När den undersökande domen har avslutats skall Kristus komma och han skall ha med sig sin lön för att vedergälla var och en efter som hans gärningar är. DSS 466.1