Den stora striden

Inget mysterium

Predikanter och andra förklarade att profetiorna i Daniels bok och i Uppenbarelseboken var en samling hemligheter som ingen kunde förstå eller förklara. Men Kristus själv hänvisade lärjungarna till profeten Daniels ord om händelser som ägde rum på deras tid och sade: “Den som läser detta, han give akt därpå.” — Matt. 24: 15. Påståendet att Uppenbarelseboken är ett mysterium, något som vi människor inte kan förstå, motsägs av själva titeln på boken: “Detta är en uppenbarelse från Jesus Kristus, en som Gud gav honom för att visa sina tjänare, vad som snart kall ske. . . . Salig är den som får uppläsa denna profetias ord och saliga äro de som få höra den och som taga vara på, vad däri är skrivet, ty tiden är nära.” — Upp. 1: 1-3. Profeten säger: “Salig är den som får uppläsa” — det finns alltså några som inte vill läsa. De får alltså inte välsignelsen. “Och de som få höra” — det finns också några som vägrar att höra någonting beträffande profetiorna. Välsignelsen är inte heller för denna grupp av människor. “Och som taga vara på, vad däri är skrivet” — många underlåter att ta vara på de varningar och den undervisning som Uppenbarelseboken innehåller. Ingen av dessa kan göra krav på den utlovade välsignelsen. Alla som hånar innehållet i profetiorna och föraktar de symboler som här högtidligt har getts och alla som underlåter att omvända sig och bereda sig för Guds Sons ankomst, kommer att gå miste om välsignelsen. DSS 331.2

Hur vågar människor mot det inspirerade Ordets lära framhålla att Uppenbarelseboken är ett mysterium, som står utom räckhåll för mänsklig möjlighet att förstå? Den är en uppenbarad hemlighet, en öppen bok. Studiet av Uppenbarelseboken leder tanken till profetiorna i Daniels bok och båda innehåller mycket viktig undervisning. Denna har Gud gett människorna angående de händelser som skall äga rum vid tidens slut. DSS 332.1

För Johannes uppenbarades scener av djupt och hänförande intresse i församlingens öden. Han såg Guds folks ställning, farorna, kampen och den slutliga segern. Han beskriver det sista budskap som skall föra jordens skörd till mognad, antingen till kärvar för den himmelska ladan eller till halm för de sista, förtärande lågorna. Mycket betydelsefulla händelser uppenbarades för honom, framför allt i fråga om den sista församlingen. De som vill vända sig bort ifrån villfarelse till sanning kan där få undervisning om de faror och den kamp som väntar dem. Ingen behöver vandra i mörker beträffande det som skall komma över jorden. DSS 332.2

Varför är det då så många som är okunniga om denna viktiga del av Bibeln? Varför finns denna allmänna motvilja mot att undersöka vad den innehåller? Det är resultatet av en utstuderad ansträngning från mörkrets furste att för människorna dölja det som avslöjar hans bedrägeri. Kristus förutsåg den kamp som skulle föras mot studiet av Uppenbarelseboken. Därför uttalade han, som själv gett Uppenbarelseboken, en välsignelse över alla dem som läser, hör och tar vara på det profetiska ordet.
Fyra tidsprofetior
2.300 dagar började år 457 f. Kr. i “Artasastas sjunde regeringsår” och nådde fram till helgedomens rening 1844 e. Kr.
70 veckor var de första 490 av de 2.300 dagarna. De var avstyckade för nationen Israel. Tiden var ute, då judarna förkastade sin Furste och Guds rike år 34 e. Kr.
1.260 dagar Mellan 538 och 1798, under den Mörka Medeltiden, när människor förfalskade sabbaten och Guds Tio Bud, blev Guds församling krossad i grund.
3½ dagar Under den Franska Revolutionen “dödades” Guds Ord, genom att det förbjöds och biblar brändes. Lagen gällde från den 26 nov 1793, till den 17 juni 1797.
1517 började Reformationen, efter att Luther hade spikat upp sina 95 teser på dörren till Wittenbergs Slottskyrka. Reformationen fördes vidare av bl.a. baptister och metodister till den stora adventväckelsen år 1833 (Upp. 10: 1-11: 1).
1755, den 1 nov, inträffade den stora jordbävningen i Lissabon.
1780, den 19 maj, upplevde Nord-Amerika den “Mörka Dagen”, då solen “förmörkades” och månen blev såsom “blod”.
1833, den 13 nov, inträffade det stora stjärnfallet. Det var det sista av de två tidstecknen, som Jesus nämner i Matt. 24: 29 skulle ske strax innan Han kommer tillbaka.
1844 Ingen tidsprofetia i Bibeln når bortom detta årtal. DSS 332.3